måndag 27 oktober 2008

Ett tecken i tiden, del 1

I goda tider köper man bostadsrätt på Banérgatan, handlar skjortorna på Götrich och använder den tjocka, blänkande pappersbagen att förvara squashgrejerna i på jobbet. I sämre tider flyttar man till Gröndal, köper sina "skjortor" på La Chemise och sitter vaken till långt in på natten, på knä på hallgolvet i sin andrahandskvart, och undrar vad fan som hände. Sedan reser man sig, tar den där fula kassen och går ner och ut; planlöst, förvirrat. Man vill straffa den, påsen, hånet mot allt det man en gång trodde på - terminerna, optionerna, warranterna, månadsbonusarna, halvårbonusarna, årsbonusarna, magnumflsakorna på Village, taxiresorna, utlandsresorna, konsumtionen, valutaspekulationen, båstadveckan, djurgårdspromenaden, hästtäcket - allt som nu svikit, försvunnit. Man funderar ett tag, sedan går man från tanke till handling och hänger kassen på dragkroken till grannens Volkswagen Caddy. Drömmen: påsen följer med ända upp till Essingeleden och får vad den förtjänar där uppe. Verkligheten: snöret går av när Caddyn svänger ut på Gröndalsvägen varpå kassen får sig en kyss av buss 133 på väg mot Ekensberg och retfullt lägger sig tillrätta utanför entrén där man bor. Ridå.

4 kommentarer:

Snart Gröndalsbo sa...

Genialt, som vanligt. Tack för dagens "pick me up" - din blogg är bättre än en dubbel espresso på Lundbergs en sunkig tisdagsmorgon.

J. sa...

Jag älskar det här. Varför finns inga followers i Saltis/Ålsten/Tanto undrar jag...fast det skulle nog inte bli lika bra.

anna sa...

Du är toppen och skriver så fantastiskt bra.

HMT sa...

Kära J, jag tror på dig. Jag tror att du skulle kunna göra det här minst lika bra, var du än bor.