Så här långt har våren kommit

Från norr till söder och öst till väst, nu strömmar de in, vårtecknen. I Ragunda fotar en enstöring årets första tussilago med sin mobil, och mms:ar bilden till Aftonbladet. Vid Hornborgasjön siktar upphetsade ornitologer tranor i tusental, alltid fler än året innan, alltid i rekordantal. I Norrtälje plaskar två bleka lumpare med blemmor på rygg och rumpa runt bland isflaken. Varför? För blåa läppar, varsin rejäl förkylning och en bild i lokaltidningen under rubriken "Årets första dopp". Och i Gröndal, ja här har man återigen börjat kasta lystna blickar åt mataffärens oljiga pastasallader och tänkt att, ja jävlar om man inte skulle trycka i sig en sån där på vägen hem idag, utomhus. Och så tar man steget, köper salladen och äter den i det fria. Som på kontinenten. Sedan, när man är klar: en rap med smak av curry och förpackningen på valfritt ställe utom i papperskorgen. Som i Gröndal.

Den portugisiske örlogsmannen...

Färdades med strömmarna ända från Mexikanska golfen, slank in i mälaren via Södertäljeslussen och trasslade in sig i Cementabåtens bogpropeller. I sundet mellan Reimers och GBK släppte han taget och kravlade utmattad upp på bryggan där bojbåten brukar ligga förtöjd under sommaren. En slät kopp kaffe på Gröndals kafé och han var på väg igen; släpade sig sorgmodigt genom snömodden i Gröndals centrum innan han slutligen, äntligen, lade sig att dö - utpyst, smutsig och förnedrad - under stjärnorna på Grenljusbacken. Vila i frid, din gamle manet.

Vad vi har att fira:

Vårt nya kylskåp. Daniel och Victoria. Söndag kväll och barnfritt. Besked om tid för Lennarts höftledsoperation. Bara tre veckor tills föreningen får nya fönster, treglas. Annas G på matteprovet. Bröllopsdagen (som vi missade i januari). Att vi sålde fonderna innan jul, nu har det ju gått ner ännu mer. Mars - vårmånaden. Forden ua på besiktningen. Alla härliga grannar.

Fattigmansfrappucchino

En fattig mans frappuchino. En på god smak och bildning fattig mans frappucchino. En på god smak och bildning fattig mans sura automatkaffe med tre sockerbitar i Pressbyråns pappmugg, som efter tömning nonchalant hivats över axeln och fusionerats med iskristallerna på Sjöbjörnsvägen.