Sam Mendes ringde

Jalla! Jalla!

På en skvallersajt som får OK! Magazine att framstå som Vakttornet står följande kommentar att läsa på tråden Nån som kan ge lite tipps om saker man kan göra för att lätta på AT'n efter tjack?

"Jag brukar ta ett par blå valium (eller nån annan benzo) och röka en pipa innan jag går och lägger mig, sover riktigt gott då ... när jag vaknar tar jag ett par blå till och dricker en massa vatten ..mår fin-fint då. Men det är en hel del psykologi inblandat också. tror man att man skall få en rejäl avtänding får man det också, positiva tankar hjälper. Sen finns det ju Jalla yogurt .. pund-drycken nr 1"

Tack, säger jag. Tack Flashback för att ni hjälper mig att förstå min omgivning.

Sur påsk!

Att sätta färgade fjädervippor i påskriset - eller fastlagsriset som det ursprungligen hette - blev vanligt under 1930-talet, men har förekommit ända sedan 1800-talets mitt. Färgad platspåse på gren är dessbättre inte lika vanligt, men dyker upp av och tilll, exempelvis i Gröndal i sydvästra Stockholm. Ofta handlar det om någon lallare som efter ett sexpack bira inbillar sig att påse på gren skulle vara bättre än påse på mark. (Påse i papperskorg är ett okänt begrepp i de här delarna av stan.) Det är det inte.

Räkna kalorier

Om man blandar frystorkad lök, laktovegetarisk cheddarost och nötkött och tillsätter lite senap, ketchup och, tja, kalla det bröd då för enkelhetens skull, får man en cheeseburgare signerad McDonalds. Energiinnehållet i ostburgaren, 300 kcal, motsvarar ungefär vad en normalstor man/kvinna tarvar för att hålla sin lekamen gåendes i normalfart under en (1) timme. Och det är här det börjar bli intressant. För vem är jag att bråka om du köpt din burgare på, säg, McDonalds Kupolen i Borlänge, påbörjat en 22 milavandring söderut med enbart ostburgaren i ränslen, petat i dig de sista smulorna utanför Kalhäll, och faktiskt nästan lyckats nå hela vägen fram till soptunnan också, inte bara till Gröndal. Nej, är så fallet applåderar jag snarare din bedrift och plockar upp skräpet själv. Bråkar gör jag däremot om du har inhandlat din burgare på närmsta donk (Liljeholmen), släpat benen efter dig runt Trekanten, hivat papperet TRE JÄVLA METER FRÅN EN TUNNA och sedan ägnat resterande 120 kcal och kvällen åt att peta dig i naveln och trycka på fjärrkontroller. Vilket jag dessvärre misstänker att du har.

Urban jungle

- Leon! Leeeeoon! Inte där gubben. Såja, bra. Jo, var var vi?
- Nej men det var egentligen inget...bara att...
- Leeeeooooon!
- ...jag.
- Leon, kom hit! Lilla gubbelubben, titta så du ser ut, alldeles snorig. Kom så ska mamma snyta. Såja, sådär. Ja, papperipapperet dumt. Dumdummelidumt. Såja, nu är det klart. Förlåt.
- Nejnej. Det är ingen fara. Det var...är inget.
- Vill du gunga Leon? Vill du det? Vill du det? Vill du det? Hahahaha, hur gulligt får man bli. Vill du det? Klart att du ska få gunga.

Så här långt har våren kommit

Från norr till söder och öst till väst, nu strömmar de in, vårtecknen. I Ragunda fotar en enstöring årets första tussilago med sin mobil, och mms:ar bilden till Aftonbladet. Vid Hornborgasjön siktar upphetsade ornitologer tranor i tusental, alltid fler än året innan, alltid i rekordantal. I Norrtälje plaskar två bleka lumpare med blemmor på rygg och rumpa runt bland isflaken. Varför? För blåa läppar, varsin rejäl förkylning och en bild i lokaltidningen under rubriken "Årets första dopp". Och i Gröndal, ja här har man återigen börjat kasta lystna blickar åt mataffärens oljiga pastasallader och tänkt att, ja jävlar om man inte skulle trycka i sig en sån där på vägen hem idag, utomhus. Och så tar man steget, köper salladen och äter den i det fria. Som på kontinenten. Sedan, när man är klar: en rap med smak av curry och förpackningen på valfritt ställe utom i papperskorgen. Som i Gröndal.

Den portugisiske örlogsmannen...

Färdades med strömmarna ända från Mexikanska golfen, slank in i mälaren via Södertäljeslussen och trasslade in sig i Cementabåtens bogpropeller. I sundet mellan Reimers och GBK släppte han taget och kravlade utmattad upp på bryggan där bojbåten brukar ligga förtöjd under sommaren. En slät kopp kaffe på Gröndals kafé och han var på väg igen; släpade sig sorgmodigt genom snömodden i Gröndals centrum innan han slutligen, äntligen, lade sig att dö - utpyst, smutsig och förnedrad - under stjärnorna på Grenljusbacken. Vila i frid, din gamle manet.