Färdades med strömmarna ända från Mexikanska golfen, slank in i mälaren via Södertäljeslussen och trasslade in sig i Cementabåtens bogpropeller. I sundet mellan Reimers och GBK släppte han taget och kravlade utmattad upp på bryggan där bojbåten brukar ligga förtöjd under sommaren. En slät kopp kaffe på Gröndals kafé och han var på väg igen; släpade sig sorgmodigt genom snömodden i Gröndals centrum innan han slutligen, äntligen, lade sig att dö - utpyst, smutsig och förnedrad - under stjärnorna på Grenljusbacken. Vila i frid, din gamle manet.
torsdag 12 mars 2009
Den portugisiske örlogsmannen...
Färdades med strömmarna ända från Mexikanska golfen, slank in i mälaren via Södertäljeslussen och trasslade in sig i Cementabåtens bogpropeller. I sundet mellan Reimers och GBK släppte han taget och kravlade utmattad upp på bryggan där bojbåten brukar ligga förtöjd under sommaren. En slät kopp kaffe på Gröndals kafé och han var på väg igen; släpade sig sorgmodigt genom snömodden i Gröndals centrum innan han slutligen, äntligen, lade sig att dö - utpyst, smutsig och förnedrad - under stjärnorna på Grenljusbacken. Vila i frid, din gamle manet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ut och leta skräp, mannen. Nu snöar det men därunder göms säkerligen en massa att fotografera och glädja sin omvärld med hälsar den Anonyma som inte kan hitta på någon bra signatur, trist nog.
Hittar du min dotters borttappade blå-röd-randiga tumvante under den borttöade snön, tar jag mer än gärna emot resterna.
Anonym: Nu snöar det inte längre. Nu kommer varken jag eller skräpet undan.
Gröndalsbon: I grässlänten bakom Lundbergs ligger en svart och en smutsgul vante. Kanske någon av dem passar så länge?
Skicka en kommentar